Ohlys dödsmarsch

Lars Ohly och vänsterpartiet har föroppningsvis snart spelat ut sin roll i svensk politik. Självklart behövs ett parti på vänsterkanten som kan samla alla de människor som tror på att vi ska fördela våra tillgångar jämnare och att ingen ska behöva ha det särskilt mycket sämre än någon annan. Men det kan mycket väl bli ett helt nytt parti, utan vänsterpartiets mörka förflutna, och utan Lars Ohlys brist på strategi.
Vänsterpartiet håller just nu på att göra två saker som får väljarna att fly. Det ena är en radikal retorik. Det är visserligen bra att vara tydlig som politiker, men att ersätta denna tydlighet med frasradikalitet och en allmän vilja att trilskas lockar få. Miljöpartiet gjorde tvärtom, de valde en mjuk retorik, pragmatik och en politik som vädjar till dagens många latteliberaler.

Nästa problem får vänsterpartiet den dag man sätter sig i Monas regering. Ett regeringssamarbete gynnar alltid det parti som innehar statsministerposten. Det ser vi också när det gäller den nuvarande alliansregeringen. När impopulära åtgärder ska presenteras skickar man fram fackministrarna, inte minst de från de mindre partierna. Medan statsministerna har en tendens att dyka upp och stjäla strålkastarljuset när julklapparna ska delas ut. Se på centern som fick stå ensamma med den ryska gasledningen, Vattenfall och SAAB. Medan Reinfeldt och Borg dyker upp när det handlar om långsiktiga åtgärder för klimatet, eller när väl SAAB-affären är i hamn. Ska vi gissa att Mona Sahlin och Thomas Östros kommer att agera likadant.

Ännu värre är det faktum att en rödgrön regering knappast har råd att driva en politik som skiljer sig särskilt mycket från dagens. Ett rätt säkert stalltips är att man kommer att behålla både jobbskatte- och rutavdrag och att man inte kommer att återinföra förmögenhets- och fastighetsskatt, även om allting döps om, att betygen i sexan kommer att vara kvar osv.

Det här kommer Ohly att få mycket svårt att förklara för sina väljare och inte minst för sitt parti.

Allt detta är givetvis glädjande för oss som tycker att ett parti med en så avskyvärd historia som det gamla kommunistpartiet har, hör hemma på sophögen.

Tack Lars Ohly!

SvD, SvD1