Jag hörde i något debattprogram för en tid sedan att det enda landet i världen som har en läkarbrist är Norge. Det kan tyckas konstigt, men det hela klarnade något när förklaringen till påståendet växte fram. Det debattören menade var att i många länder, främst i fattiga länder, där man tycker att det saknas läkare så handlar det främst om en brist på resurser att utbilda och att anställa läkare. Det finns folk som är villiga att vara läkare om de bara fick en utbildning och en anställning. I Norge däremot finns både pengar och utbildningsplatser men det är inte tillräckligt många som söker dessa arbeten eller denna utbildning.
Hur ser det då ut i Sverige? Jo primärvården saknr idag ca. 1500 läkare och med framtida pensionsavgångar ser det ut att bli ännu sämre. Samtidigt är det fler än någonsin som vill utbilda sig till läkare. I höst var det över 1000 personer med högsta möjliga betyg som sökt och inte kommit in på läkarlinen. Oerhört många fler med något lägre betyg nekades också antagning. Många av de motiverade personer som inte kommit in på läkarlinjen i Sverige söker sig till utbildning i något annat land, bl.a. Danmark och Norge. Andra ger upp sina drömmar och väljer en annan utbildnig eller arbete i stället.
Nu har regeringen betämt sig för att öppna upp för 110 nya utbilningsplatser för läkarlinjen spridda över 4 orter. Ett utmärkt initiativ, men är det tillräckligt många platser? Det är viktigt att Sverige blir försörjt med läkare, och det är också viktigt att de resurser som finns i form av motiverade personer som brinner för läkaryrket tas tillvara. Annars kanske vi i framtiden också räknas till de ytterst få länder i världen med verklig läkarbrist, och det skulle inte vara bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar