tisdag 11 juni 2013

Fjäriln vingad syns på Haga

Fjäriln vingad syns på Haga, 
mellan dimmors frost och dun, 
sig sitt gröna skjul tillaga, 
och i blomman sin paulun; 
minsta kräk i kärr och syra, 
nyss av solens värma väckt, 
till en ny högtidlig yra 
eldas vid sefirens fläkt.

Intet öga var torrt på nationaldagen när barn från Solna kulturskola hyllade denna lokal för rödlistade insekter och storstadsnära nyckelbiotop.
Det finns antagligen ingen plats i norra Europa om vilken det har skrivits så många sånger och poem som Stockholm. Ingen av dessa är, mig veterligt, en hyllning till motorvägar eller skyskrapor. Några handlar om tunnelbanan eller om nattlivet eller om att stadens luft är en frihetssång när Jonny och Cathrine, med sin avmätta min och sin synthpop, drar iväg genom stadens trafik mot en soluppgång.
Men mest av allt handlar sångerna om det som ända sedan Bellmans tid har gjort vår stad och hela vår region så älskad, närheten mellan människorna och allt det gröna och allt det blå.
Vi lever i Europas just nu mest framgångsrika region. I en tid när människor i stora delar av framförallt södra Europa möter en misär som var helt otänkbar för bara några år sedan, så är Stockholm på väg mot stjärnorna. Inom IT och Telekom har vi länge hört till de 2-3 viktigaste regionerna globalt, samtidigt som vi är det ekonomiska och finansiella navet i Europas ekonomiskt snabbast växande region, Östersjöregionen. Under de senaste åren har vi sett hur de kulturella och kreativa näringarna lagt världen för sina fötter, och Stockholm har blivit Europaledande inom ännu ett område.
I Tillväxt- och regionplaneutskottet har vi som uppgift att tänka lite längre fram än resten av landstinget. Hur vi ska bidra till att vår framgångssaga fortsätter, hur vi ska möta de utmaningar vi har idag och de som kommer. För stora utmaningar har vi. 
Det handlar inte bara om att människor möts av leenden istället för brinnande bilar i våra förorter. I en alltmer globaliserad värld så svänger det fort. Väldigt fort. Tänk tillbaka för tio år sedan. Stockholm bar fortfarande på sviterna efter IT-kraschen, befolkningstillväxten var en fjärdedel av vad den är idag och människor som letade efter jobb var tvungna att plugga skånska. Det land som hade den snabbaste tillväxten i Europa var - Grekland.
Värt att tänka på är att det stora skiftet i världsekonomin nu handlar om de massiva satsningar som t.ex. Kina och USA kommit igång med, men där Tyskland är världsledande, nämligen spännande, innovativ grön teknologi. Sverige ligger på plats 21 av 27 inom EU inom detta område, och det som sker, sker inte särskilt mycket här. Tyskland installerar 120 gånger så mycket solpaneler som vi per invånare. Trots att vi har mer sol.
Jag vet att det är precis här som landstinget kan göra skillnad. Genom en offensiv upphandlingsstrategi som ställer tuffa miljökrav och genom innovationsupphandlingar, genom att vara ett föredöme i vårt eget miljöarbete, genom att satsa på att våra egna lokaler både sparar energi och producerar egen energi osv.
En annan utmaning är Arlanda, numera har Nordens största och ekonomiskt klart viktigaste region bara den tredje största flygplatsen, och snart kan vi bli passerade också av Helsingfors. Utan fler och tätare direktlinjer till hela Europa och resten av världen kommer vi inte att kunna vara en världsstad, inte kunna fortsätt skapa jobb och välstånd.
Den antagligen viktigaste utmaningen vi har handlar om den dåligt fungerande bostadsmarknaden. Genom de alldeles för höga produktionskostnaderna, och orsakerna till att de är så höga är väldigt många, som ofta överstiger betalningsviljan hos de bostadssökande, så är det allt för svårt att få tillräcklig lönsamhet, utom i de mer centrala delarna av regionen. I bostadsförsörjningsuppdraget har vi kartlagt kommunernas planer, och jo, de planer kommunerna har pekar på att vi skulle kunna klara bostadsförsörjningen. Men förutsättningen är att vi bygger ut kollektivtrafiken också i mer perifera lägen, så att det går att utnyttja dessa för att bygga bostäder.
Alternativet, en allt värre bostadsbrist, samtidigt som omistliga kultur- och naturvärden går förlorade i en hänsynslös exploatering i de mer centrala delarna kan vi inte acceptera. Från Folkpartiets sida kommer vi alltid att kämpa för våra kulturvärden, för våra gröna kilar och naturvärden, och för våra stränder. Att låta expansionen förstöra de värden som utgör en omistlig del av vår attraktionskraft är att såga av den gren vi sitter på. 
Tvärtom behöver vi skapa en tydligare förvaltning av dessa värden. Detta gäller inte minst förvaltningen av de gröna kilarna, där t.ex. förvaltningen av Angarnskilen kan utgöra en modell.

Vi sätter nu igång med aktualitetsprövningen av vår regionplan. 2018 kommer de som sitter här då få ta ställning till hur framtiden för vår region kommer att gestalta sig.
En regionplan är lite som en affärsplan, eller valplan är kanske en mer bekant liknelse. Den kan göras på två sätt. Antingen så börjar man med att analysera vad marknaden, vad omvärlden behöver. Och så anpassar man sig själv efter det. Eller så börjar man med att plocka fram sina egna styrkor och ser var och hur de passar in i omvärlden.
Jag tror att vi ska börja med att fokusera på våra styrkor, vår stads och vår regions skönhet, våra gröna och blå värden, energin och kreativiteten hos våra medborgare, mångfalden, nyfikenheten, öppenheten, ja själva den frihetssång som vår stad sjunger. Jag är nämligen övertygad om det inte är dessa saker som det finns för mycket av i vår omvärld.

Då kommer barnen på Solna Kulturskolas barn och barnbarn också att kunna sjunga i Hagaparken och Bellman kunna sjunga med i sin himmel.

Inga kommentarer: