Dagens Nyheter hade en debattartikel häromdagen om hur Sverige i praktiken inte lever upp till kravet på likabehandling, när det gäller medborgare i andra EU-länder, som regelbundet vistas i Sverige men inte har flyttat hit. Diskrimineringen må inte vara avsedd, men bristen på svenskt personnummer förhindrar snart sagt alla vardagliga transaktioner. Bemötandet i det svenska samhället uppvisar en blandning av ointresse för problemet och ett ifrågasättande av typen "Varför bor du inte, där du folkbokförd?"
Det anförda exemplet var "sommartyskar" dvs. personer som köpt sommarställe i Sverige, men som har sin fasta bostad och därför folkbokföring i Tyskland. Andra vanliga exempel är utflyttade svenskar med en andra bostad i Sverige eller EU-medborgare, som av andra skäl har två bostäder varav den ena är i Sverige.
Ansvarig person på Skatteverket Annika Sköld har nu genmält att ej folkbokförda personer kan få ett s.k. samordningsnummer, som kan användas som ett personnummer och att ett sådant nummer t.o.m. registreras i SPAR-systemet. Dock vidgår hon att många IT-system inte klarar av dessa nummer och de därför inte är till någon större hjälp. Opraktiskt nog är det endast vissa myndigheter kan begära hos Skatteverket att samordningsnummer utfärdas. Och det är inte självklart att alla EU-medborgare, som vistas här någonsin behöver ha kontakt med dessa myndigheter. Det enda vettiga måste ju vara att den enskilde personen själv kan begära ett samordningsnummer och att de är allmänt användbara.
Det borde vara självklart att Sverige har en attityd, som välkomnar EUs alla medborgare och att ovänlig och hindrande byråkrati inte möter dem som utövar en rättighet som är en av EUs stora fördelar. Andra EU-länder ställer inte till det som vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar