torsdag 12 maj 2011

Mot medlemslösa partier?

Tiderna förändras och partierna med dem. Den rapport som tankesmedjan Sektor 3 presenterade häromveckan på SvD Brännpunkt belyser nämligen just detta. Samhället har förändrats. Partierna har förändrats. Allt färre är medlemmar i politiska partier idag. Det betyder dock inte att partierna saknar insikt. Inte heller behöver det betyda att möjligheten att påverka samhället genom politik har minskat.

När jag skriver detta utgår jag ifrån min egen erfarenhet som politiskt verksam. Erfarenheten är min egen. Samtidigt gör den att jag kan jämföra den bild som Sektor 3 tecknar med min egen. Vems bild som stämmer får du som läsare avgöra. Berätta gärna vad du tycker i denna fråga.

På en punkt stämmer stämmer dock Sektor 3s utsaga. Det är färre som överlag engagerar sig i politik idag. Anledningarna till det är flera. En anledning är de ofta angivna skälen att det är svårt att kombinera yrkesarbete och politik. Det vardagspussel som småbarnsföräldrar har att lägga gör att den politiska biten lämnas utanför. Det är få mellan 25 och 45 som deltar i politik genom att ställa upp i olika förtroendeposter. Partierna har ett viktigt arbete framför sig för att underlätta även för ett aktiv partipolitiskt engagemang i olika skeden i livet.

Detta betyder dock inte att partier saknar insikt om dagens läge. Är det något partierna vill är att behålla de medlemmar man har. Helst vill man vinna nya. Det är nämligen genom medlemmar som partierna får intryck och idéer för att hitta lösningar till de politiska frågor som vi som medborgare ställer. Det är genom medlemmar som partier kan genomföra de politiska lösningarna som de förespråkar. Utan medlemmar stannar nämligen partierna. Därför är medlemmarna så viktiga. Det går emot den bild som Sektor 3 tecknar.

Att partierna tappar medlemmar handlar dock även om att det finns fler vägar till att påverka politiken än enbart genom partier. Nykterhetsrörelsen påverkade under förra århundradet det sätt som alkoholpolitiken utformades. Under senare år har miljörörelsen kommit att påverka miljöpolitiken. Med detta vill sägas att rörelser kan både uppkomma, växa och minska i betydelse allt eftersom opinion växer kring en fråga som rör och berör. Det finns fler sätt att påverka i politiken än genom att enbart delta i ett parti.

Vilket är som det är tänkt att vara. Regeringsformen som bildar grund för det sätt som Sverige styrs anger just detta: "Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick". Partierna - genom deras medlemmar - har att representera de som bor i Sverige - medborgarna. Det parti eller det partier som är bäst på lyssna på medborgarnas åsikter och få gehör för sina egna får förtroendet av väljarna att styra landet.

Sverige bygger just på representativ demokrati, att en person kandiderar och väljs till en post för att representera ett antal. I annat fall talar vi om direktdemokrati, när det är jag själv som i alla lägen ska sätta mig i en politisk fråga och rösta. Därför är det olyckligt att Sektor 3 drar denna slutsats av att det är färre som engagerar sig i politiska partier: "Men kan vi verkligen tala om att makten utgår från folket när 3 procent av folket väljer vilken politik och vilka personer övriga 97 procent ska rösta på?". Mer intressant att diskutera är, hur kan dialogen mellan partier och medborgare utvecklas? Hur kan 3 procent av folket på ett bättre sätt lyssna på vad de övriga 97 har att säga? Hur kan 97 procent göra sin röst hörd?

Möjligheterna att lyssna, att tala och agera är nämligen större någonsin. De sociala medierna har gjort det möjligt att för de 97 procenten att prata med de 3 procenten och vice versa. Ytterligare en arena att föra fram åsikter har tillkommit. Det gör att andra minskar i betydelse, eller kommer att ändras i form för att bättre passa in på dagens behov. Tiderna ändras återigen. Partierna även dem.

I nyhetsflödet: Expressen

Inga kommentarer: