Häromdagen kom jag att tänka på barnläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som misstänks för dråp genom att ha påskyndat döden för en döende baby. Det har gått nästan två år sedan detta hände och ett år sedan åtal väcktes. Och ändå pågår utredningen fortfarande! Experter tycks vara oeniga om provresultaten, intyg mm har jag förstått.
Det är svårt att föreställa sig att en människa, som tvingas leva så länge med denna osäkerhet om vad framtiden innebär och hur gärningen kommer att bedömas, någonsin kan återgå till ett normalt liv även om den rättsliga prövningen skulle leda till frikännande. Det kan inte under några förhållanden vara försvarligt att behöva vänta så länge på ett avgörande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar