lördag 4 juli 2009

Ideologi eller nostalgi



Varför bjuder svenska politiker numera bara väljarna på nostalgitrippar? Istället för att tala om vilka utmaningar som vi står inför och vad resp. parti vill göra för att undvika fallgroparna och kunna casha in vinnarbongen när Brunte sprungit i mål, så ägnar man sig i huvudsak åt att förfalska och sentimentalisera svunna tider. Ett enkelt faktum som alla politiker, oberoende av färg, alltid borde berätta om: världen har aldrig varit bättre än nu. Det var inte bättre förr! På det personliga planet, för var och en av oss, så blir vi bara äldre och fulare, men när politiker försöker exploatera den känslan genom att hävda att samhället också utvecklas på samma sätt, så har de inget annat än onda avsikter. Visserligen finns det saker som går åt fel håll just nu, klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och en del andra saker, men det är faktiskt saker som vi har både kunskapen och instrumenten för att lösa, om det inte vore så att våra beslutsfattare ägnade sig så mycket åt att titta i backspegeln.

Se bara på sossarna vars hela retorik går ut på att det var bättre förr, när sossarna styrde. Förutom det så verkar man inte ha argument eller visioner. För att inte tala om när Mona fortfarande var ett framtidslöfte...

Eller de "nya" moderaterna som bara verkar längta tillbaks till hur sossarna var förr, ja när sossarna var riktiga sossar och arbetarna var riktiga arbetare och alla insåg sin plats.
Folkpartiet längtar tillbaks till 50-talet, till Ohlins glansdagar, när barnen avgudade sina lärare och glatt lärde sig allt man tutade i dem, när invandrarna fick jobb, atomkraften var framtiden och ingen daltade med ryssen.
Centern längtar tillbaks till 30-talet när bönderna i älvdalarna fick elektricitet, separatorer och dansbana. Sveigedemokraterna ska vi ju inte tala om, tänk om Sverige åter blev ett land med vit hy och bruna kläder. Vänstern har ju inte riktigt kommit över murens fall (även om de inte hade en aaaning om att det fanns förtryck där bakom). Miljöpartiet längtar efter en tidsålder då allt var småskaligt och miljövänligt, vilket senast torde ha varit på bronsåldern. Nej, det var lite taskigt, fast lite verkar de sakna 70-talet när alla åkte runt i folkabussar och startade kollektiv i Hälsingland. Piratpartiet längtar tillbaks till 90-talet innan poliser, politiker och advokater hade upptäckt nätet (vem gör inte det förresten?). Ja och så KD, där behöver man väl knappast säga någonting om deras ev. framtidsvisioner, med tanke på partiledarens utfall mot "entartete kunst". När jag råkade skriva KD och medeltiden i samma mening en gång så fick partiet spel och det blev krigsrubriker i lokaltidningen... Faktum är att det finns typer som tycker att partiet borde bli ännu mer bakåtsträvande...

Inga kommentarer: