tisdag 17 mars 2009

Tips från coachen: bestäm er!



Sagan om vårt älskade Slussen rullar på. Nu är det snart dags för stans politiker att sätta ner klackarna. Då dyker det helt plötsligt ett nytt förslag upp som går ut på att man ska gräva ner tunnelbanan och Centralbron. Ett attraktivt förslag, men ekonomiskt förmodligen helt orealistiskt. Framför allt riskrerar det att ytterligare försena helr projektet ännu mer. Och, det har redan gått alldeles, alldeles för lång tid.

Så här följer fyra tips från coachen, dvs. en som måste leva med eländet varje dag:


1) Bestäm er för en lösning typ NU. Och sätt igång!

2) Se till att terminalen för Saltsjöbanan och Nacka/Värmdöbussarna fungerar och får mycket mer kapacitet än idag. Och att övergången till tunnelbanan blir snabb och säker (och inte lika äcklig som idag).

3) Se till att ombyggnadstiden blir så kort och smidig som det bara går.

4) Ja, och sen är det väl bra med en lösning som är snygg och gullig och kulturell och hela paketet också.


Se DN, DN1, SvD, SvD1

4 kommentarer:

Kjell Ericson sa...

Ettan är viktig, tvåan är ju bra. Trean innebär nog att tvåan inte blir bra.

För fyran kommer det finnas tillräckligt med folk som inte blir nöjda...

Men maken till långbänk har man sällan skådat.

mvh
En som inte reser dagligen i Slussen

Lennart Nilsson sa...

Jag är rädd att du har rätt...

Josefin Silverfur sa...

Vi var båda på Slussenmötet ikväll Lennart och hur känns det för dig så här efteråt? Jag har sedan tidigare slagit vad med min make om när vi kan andas ut och beskåda vad det nu är som framöver kommer i Slussens ställe och jag måste tyvärr även efter kvällens genomgång hålla fast vid att jag inte tror det blir 2018, som optimisterna påstår, utan långt, långt senare. Vad tror du, när ser vi en ny lösning i vekligheten och inte bara i någon av de otaliga utställningarna, powerpointpresentationerna och rapporterna?

Lennart Nilsson sa...

Josefin,
jag är rädd att du har rätt. Om det finns något som är stört omöjligt i den här stan så är det att få tummen ur. Men jag hoppas och kämpar för att det ska börja hända nåt.