Liberalismen - del 1

Liberalismens enkla deontologiska utgångspunkt är att varje människa äger sin egen kropp helt och fullt. Lugn, alla liberaler, kroppen innefattar i det här fallet också den del som sitter mellan öronen. Dvs. alla har rätt att tycka och tänka vad de vill. T.o.m. att säga det rakt ut.
Det betyder att vi själva har rätt att bestämma vad vi gör med vår kropp, så länge som det inte inskränker någon annan människas frihet att göra vad de vill med sina kroppar. Däri skiljer sig liberaler från t.ex. kristdemokrater och andra konservativa som ofta har väldigt mycket åsikter om med vem, hur ofta och på vilket sätt man använder sin kropp.
Utifrån denna utgångspunkt kan man härleda att liberaler inte kan gå med på sådant som slaveri, att man skadar eller dödar en annan människa, eller att man inskränker någon annans rörelsefrihet.
Frågan är då, kan denna regel gälla alla människor i alla situationer? När det gäller t.ex. barn måste en viss modifilation inträda. Man måste nog betrakta barn som skilda från sina föräldrar bara gradvis, i takt med utveckling och mognad.
En betydligt svårare fråga handlar om hur vi ska betrakta medmänniskor som behandlar sina kroppar på ett sätt som helt uppenbart inte är bra för dem själva. Ska vi hindra dem från det? Ta t.ex. en person som tänker prova heroin för första gången. Det är ju någonting som personen uppenbart kommer att ångra. Eller om en person bygger ett beslut på felaktig information, det kan t.ex. handla om att en person börjar röka pga. reklam som får rökning att framstå som betydligt mer glamoröst än det är. Det finns inga självklara svar på dessa frågor, men det bör åtminstone vara så att liberaler bör vara de som är minst villiga att ingripa med tvång i dessa situationer. Däremot är liberaler givetvis mer än villiga att komma med goda råd i dessa och miljarder andra situationer.
Det finns givetvis ingenting som hindrar att man, i den mån det går att tillämpa, utsträcker denna rätt till andra arter, i den mån vi kan förmoda att de har egen fri vilja.
Liberalismens stora utmaningar uppkommer dels när två människors rätt till sina egna kroppar kolliderar, dels när det gäller vem som har rätt till gemensamma nyttigheter. Mer om detta senare.