Dags att skrota Förbifarten!

Uppdrag Granskning visade i kväll hur Vägverket systematiskt manipulerat kalkylkerna för att få jätteprojektet Förbifart Stockholm att framstå som samhällsekonomiskt lönsamt och miljömässigt OK. Det är egentligen knappast någon nyhet. Alla oberoende granskare av projektet har visat att inte direkt är det vettigaste sättet att lösa regionens trafikproblem, tvärtom kommer det sannolikt snarast att förvärra dem. Det är en läxa som inte minst vi i Nacka fått lära oss. När man byggde Södra Länken så utlovade Vägverket att det skulle lösa alla våra trafikproblem (alltså samma sak som man nu säger om Förbifarten), i verkligheten ledde det till problemen förvärrades drastiskt. Det sunda förnuftet, liksom all forskning och alla erfarenheter visar att resultatet alltid blir detsamma; nya vägar leder till att fler väljer bilen ända tills köerna har blivit lika långa som innan, men eftersom fler väljer bilen så försämras också underlaget för kollektivtrafiken vilket leder till att ännu fler väljer bilen och vips så har köerna blivit värre än innan.
Varför agerar då Vägverket som de gör när de rimligen måste veta vad resultatet kommer att bli? Och varför agerar vissa politiker som de gör, när de vet att slutresultatet kommer att bli att medborgarna får det sämre? I det senare fallet handlar det nog om ren och skär cynism, man räknar med att medborgarna inte förstår sambanden och man får det att se ut som man agerar mot det som många människor uppfattar som ett stort problem.
Som all statesvetenskaplig forskning visar så tenderar offentliga myndigheter att agera som särintressen. Vägverket har vårt uppdrag, och en fruktansvärd massa av våra pengar, för att ha vårt bästa för ögonen. I verkligheten ingår man i ett nätverk, en symbios, med andra aktörer som bygger ett gemensamt intresse kring att se till att det byggs fler motorvägar. Det handlar om bygg- och anläggningsentreprenörer, exploateringsintressen, konsulter, bil- och oljeinsdustrin osv. Att det ser ut på det sättet måste rimligen vara det enda skälet att ett så tveksamt projekt som Förbifart Stockholm överhuvudtaget drivits fram.
Att sen se hur Vägverkets generaldirektör sitter i TV och blåljuger är en bra illustration över hur beslutsprocessen kring nya vägprojekt i Sverige på pricken fungerar som när man köper stridsflygplan i Latinamerika eller Östeuropa.

Se SvT, SvD