fredag 18 april 2008

Mot marknadshyror..?

Regeringens utredare Michaël Koch , skriver idag på DN Debatt om hur hyressättningssystemet ska förändras. Han är tydlig med att han inte vill införa marknadshyror, att bruksvärdessystemet ska finnas kvar. Samtidigt ska tillgång och efterfrågan få spela större roll när det gäller hyressättningen, men höjningar ska begränsas till 5% per år.
Att försöka hitta en fungerande väg bort från planekonomi till marknadsstyrning inom bostadssektorn är helt nödvändig om vi ska kunna göra något åt den galopperande bostadsbristen i bl.a. Stockholm. Det är som bekant aldrig helt lätt att gå från det ena systemet till det andra, det måste ske under ordnade former. Det förmodligen enda fungerande sättet på svensk bostadsmarknad är en gradvis reformering av bruksvärdessystemet, till den dag när tillgång och etferfrågan hyffsat matchar varandra. I samband med detta behöver vi också se på hur man kan reformera besittningsskyddet och andra avtalsvillkor.
Han för också ett resonemang om de allmännyttiga bostadsföretagens frmatida roll mot bakgrund av EG-rätten. Det viktigaste här är att vi undviker s.k. Social Housing, dvs. att vi föser ihop människor som inte har möjlighet att välja själva till särskilda kommunalägda områden. På sikt borde vi försöka hitta en modell där bostadsmarknaden fungerar utan offentlig inblandning, men där staten eller kommunen ändå garanterar alla medborgare en god boendestandard.

Se DN, DN1, DN2, DN3

6 kommentarer:

Lars sa...

Systemet med "rent control" i Los Angeles och omgivande kommuner (Santa Monica, Beverly Hills, etc.) fungerar väl. Höjningar där är begränsade till max. 4 %. Läs om systemet här: http://www.caltenantlaw.com/LARSO.htm

nifty sa...

Ah, så skönt att det inte är "marknadshyror" som föreslås, utan att det bara är hyrorna som ska "kunna öka med maximalt omkring fem procent per år tills man nått en mer balanserad situation."

För att nyansera bilden lite:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=761545

Linux_is_next sa...

Under veckan har marknadshyror kommit i diskusion i igen. Vilket säkerligen är en mycket intressant. Vem är det som drar i dessa viljor. Idag har jag en hyra so redan här är på smärtgränsen - skulle marknadshyror gälla skulle jag behöva gå ifrån hus och hem, bostöadslöshet och i värsta fall uteliggar skulle jag behöva bli. (Pja jag skulle kunna be dem höja min lön) men det är inte så enkelt. Mitt ämbete vill inte) Vidare vad jag tänker om dessa marknadshyror är att de kommer driva på inflationen. För vad händer när man helt plötsligt bestämmer sig för att höja hyrorna så våldsamt för så många?

Förmodligen att vinsten skulle ätas upp av sådana kostnadsökningar att hela affären skulle vara en omänsklig histoira för det finns alltså människor i det här samhället som exmpel har en lön på 8.000 vad skall han tavägen?

För när du har ambisionen att klara din ekonomi så höjer man ribban. Men jag är ingen idottsman. Vi skall redan i vaggan bli uppfostrade till neokapitalister? Jag som trodde att kärlek var det som var viktigast av allt? - Du kan köpa din kärlek till priset av ditt bredbandsabonemang. Jag önskar här att jag kunde förklara för dessa neotyper att när du träder över gränsen för en mänsklig rättighet; till vilket pris som helst så är man inhuman. Vi kommer in på sådana här begrepp som mjuka värden - sådana begreppsom ibland är svåra för dem att förstå - de flesta tror inte på gud, de kan inte - jamen bo någon annanstans då? Men hallå - så du vill inte då att jag kan komma med andra funderingar på livet? Att ni som vill skapa dessa marknadshyror egentligen är ute efter att skapa en plats för er sort endast. Vem har 90 tusen i månaden? För när systemet ojar sig för att man inte klarar gymnasiet - och att det skulle vara MITT FEL att jag inte kunde höja min inkomst, hur jag än försökte. Igen hjälpte mig och när jag försökte få hjälp så gick det inte. Jag förstog inte ekvationer iallfall - där fanns ingens som på ett lekfulltsättkunde berätta. Det är få som kan beskriva kunskap så levande. Jag förstår nu varför de vill så tidigt få in betyg och allt annat - för de vill dra åt tumsskruvarna så de kan ha mandat
för att höja och höja och i sista ledet just höja priserna så dant att det ändå inte var värt med dessa - betyg. HA vi fick dig!!


Vi skall som små uingar få momsa taggtråd redan vid modersmjölken. Vi skall in i ett system som knäcker de flästa människorna vad du är värd. Om något, som de nu de flesta inte förstår. va fan en marknadshyra är - skulle jag tro att de som mest nu snider sina bästa planer.

På tal om ingenting:

En mänsklig rättighet är att kunna bo anstänndigt - en mänskigrättighet är att kunna ha ett gämlikt nätverk. En annan mänsklig få vi säga; fördel är att kunna äta till rimliga priser. Vad som nu händer när matpriserna höjs med ungefär vad jag hörde 35 procent är ungefär samma. Vad dessa människor bara verkar förstå är knytnävar.

Som ett annat exempel på samma neokapitalistiska tema vara detta exempel - här hemma i södertälje har vi i åratal haft en väntsal som kärleksfullt älskat alla människor i alla generationer oberoende vad de hade i fickan. Vad som sen hände detta året var att man stängde denna väntsal och in kom något kyligt. Någon hade bestämt att din stillhet inte är värd någonting; eller rättare sagt det skall kosta. Så ut med friden och in med pressbyrån som då förut bara fanns i ett litet hörn. Och som grädde på moset i högra flygeln flyttade man in ett växelkontor för pengar!!! - Hallå vad tog biljettluckan vägen?! Jo i vänstra flygeln. Poängen är att min frid att behöva köpa min frid - för man måste ju köpa någon när man travar in i på pressbyrån. Och ovanpå det här så har man hängt upp 42 miljoner kameror utifall man skulle göra något dumt. Vad jag försöker dra paralellen med här att de små utrymmen det egentligen finns möjligheter ifrån att slippa behöva se pengar som ett allsaliggörande medel. För mig när jag kommer hem - har jag en liten hemlig knapp.. Det är ett nödstopp. Det är en fridens knapp. En knapp (man vrider om först) - och när man kommer in råder där ett myller av kreativitet. Det är mitt hem; och nu vill dom köra ut mig från mitt hem och installera en pressbyrå här också!

Lennart Nilsson sa...

lars, tack för länken, det verkar kunna vara en intressant modell.

nifty, mitt intryck är att också hyrestgästföreningen har börjat inse att nåt måste gäras om hyresrätten ska överleva, de funkar det inte med inställningen "allt gratis!"

linux_is_next, grunden måste vara att alla ska ha rätt till ett anständigt boende. Frågan är om man bäst åstadkommer det genom att reglera hyrorna eller genom att se till att alla har så mycket pengar att de faktiskt har råd att betala hyran. Genom hyresregleringen subventionerar man ju faktiskt också miljonärers hyra.

Lennart Nilsson sa...

lars, tack för länken, det verkar kunna vara en intressant modell.

nifty, mitt intryck är att också hyrestgästföreningen har börjat inse att nåt måste gäras om hyresrätten ska överleva, de funkar det inte med inställningen "allt gratis!"

linux_is_next, grunden måste vara att alla ska ha rätt till ett anständigt boende. Frågan är om man bäst åstadkommer det genom att reglera hyrorna eller genom att se till att alla har så mycket pengar att de faktiskt har råd att betala hyran. Genom hyresregleringen subventionerar man ju faktiskt också miljonärers hyra.

Såna händer! sa...

Hyresrätterna i Stockholm består till 90% av allmännytta, dvs offentligt ägda och producerade bostäder.

Kärnfrågan är egentligen: Ska folk med höga inkomster få större del av det som produceras med allmänna medel?

Svaret är förstås nej. Har folk mycket pengar får de köpa på den privata marknaden.

Pengar ska inte vara utslagsgivande i fördelningen av allmänna nyttigheter, eftersom det är så ojämnt fördelat. En fördelningsnyckel som är lika fördelad är däremot "tid".

Alla har ungefär lika mycket tid. Vid fördelning av allmänna nyttigheter är det därför mer lämpligt att använda kötid.

Om rika är för otåliga så får de använda sina pengar på den privata marknaden, dvs bostadsrätt eller villa.

Sen beror de höga priserna mycket på oskäliga priser från byggföretag. Det är en situation som påminner om oligopol.