För några dagar sedan var jag på en konferens som anordnades av SKL, Socialstyrelsen och Skolverket om placerade barns rättigheter och möjligheter till utbildning. Intressant och viktig konferens.
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg har sagt detta: "De allvarliga bristerna i omsorgen av de 20 000 barn och unga som varje år omhändertas och placeras är en av välfärdsstatens blinda fläckar."
Vi fick information om den forskning som bedrivs på Stockholms universitet om placerade barns utbildning och mående. Man kan ju inte vara förvånad över att resultatet är att utbildning lönar sig. Barn som inte kan bo med sina biologiska föräldrar utan måste placeras i HVB-hem eller familjehem måste vi i samhället ta särskilt ansvar för. De ska ha samma rätt till utbildning och skolgång som alla andra barn. Tyvärr har man tidigare ansett det inte alls vara viktigt för dessa barn att gå i skola. Vanvårdsutredningen som kom för något år sedan har ju visat på bristerna. Bland annat såg man i den utredningen att många som inte fick någon skolgång alls hamnade i missbruk, långvarig arbetslöshet eller arbetsoförmåga.
Ett seminarium på konferensen handlade om Skolfam. Det startade i Helsingborg och har sedan spridits till ytterligare 10 kommuner varav Nacka är en. Det handlar om att stödja barnen och ge utbildningsinsatser utifrån varje barns behov och då i samverkan med familjehemmet, socialtjänsten och skolan. Det man gör är att man utgår från barnets behov tillsammans med specialpedagog, psykolog, socialsekreterare och fosterföräldrar. Man gör psykologiska och pedagogiska utredningar, sätter upp handlingsplaner och gör uppföljningar. Efter en kort tid har man sett att det ger positiva resultat. Jag är inte förvånad över att barn som får en bra skolgång också får det lättare att hantera andra problem och svårigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar