Trafikforskaren Krister Spolander har idag en intressant artikel på Brännpunkt i SvD om skillnaderna i trafikplanering mellan Stockholm och Göteborg. Antalet svårt skadade i Stockholmstrafiken har fördubblats sedan 1990, medan man i Göteborg pressat ner antalet svårt skadade och dödade med 70 procent under samma period. Orsaken är att man i Stockholm prioriterat framkomlighet medan man i Göteborg prioriterat trafiksäkerhet.
Även om det inte är hela förklaringen, Stockholm har haft en högre befolkningstillväxt och det finns fler totalt hänsynslösa dårar i Stockholm, så måste man denna utveckling på allvar.
Jag tror att en förklaring kan vara den brist på långsiktighet och de onödigt hårda motsättningar som finns i Stockholmspolitiken. Man byter styre varje mandatperiod och allt som den gamla majoriteten gjort rivs upp, det måste ju definiotionsmässigt vara dåligt eftersom det var fiendens politik. Tänk bara på det idiotiska beslutet att lägga ner sjöbussprojektet eller dumheten att riva upp cykelbanorna på de större gatorna! Bristen på långsiktighet gör också att det blir stört omöjligt att göra infrastrukturinvesteringar, det är här och nu som gäller om sannolikheten är stor att lede fi styr när vägen är klar. Det är väl inte heller otroligt att människor blir knäppa trafiksvin beroende på kaoset i trafiken.
Nej, sluta bråka och kom överens över parti- och blockgränser om en långsiktig politik som prioriterar gående, cyklister, kollektivtrafik och säkerhet. Lite mer Goa Gubbar, typ.
Läs även andra bloggares åsikter om göteborg, Stockholm, Trafik, trafiksäkerhet _
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar