Tillbaks till skattereformen

Saco-ordföranden Anna Ekström och TCO-ordföranden Sture Nordh skrev på gårdagens Brännpunkt i SvD om nödvändigheten av att gå tillbaks till skattereformens mål om att högst 15% av löntagarna ska betala statlig skatt.
Den stora skattereformen 1991, som var en blocköverskridande överenskommelse mellan folkpartiet, centern och sossarna, innebar förutom att de allra flesta bara skulle betala kommunalskatt också att ingen skulle betala mer än 50% av inkomsten i marginalskatt. Finansieringen skedde genom att skattesystemet förenklades, avdragsmöjligheterna minskades och en enhetlig moms infördes.
Sedan dess har reformen steg för steg monterats ner. Dels genom att mängder med undantag och speciallösningar införts, något som tyvärr den nya regeringen i hög grad fortsatt med, dels genom att man införde värnskatten, dels genom att brytpunkten inte följt med inkomstutvecklingen, vilket medfört att fler och fler med relativt låga inkomster också betalar statlig skatt.
Det är dags att återvända, att förenkla skattesystemet och att sänka marginalskatterna. Helst genom en bred uppgörelse som kan hålla över flera mandatperioder om det går, annars genom att regeringen genomför en reform själva och hoppas att en ev. framtida sosseregering inte vågar förstöra den alltför mycket.
Ett första steg vore att använda de 15 miljarder, som Reinfeldt vill använda för det tredje steget i jobbskatteavdraget, till att istället höja brytpunkten så att max 15% betalar statlig skatt, och att sänka den statliga skatten till 15%.
En sådan 15/15/15-reform skulle också fungera bättre konjunkturmässigt när vi är på väg in i vad som förefaller vara en ganska djup lågkonjunktur. Jobbskatteavdraget syftar till öka arbetskraftsutbudet, vilket var bra i högkonjunkturen, men det vi behöver i en lågkonjunktur är incitament att satsa och investera.
En fortsatt utveckling mot en plattare skatt, där man steg för steg hyvlar av den statliga inkomstskatten, samtidigt som man tar bort olika former av dubbelbeskattning, kan finansieras genom "gröna" skatteväxlingar på t.ex. koldioxid och andra växthusgaser.

Se DN