Marknadshyror

Moderaternas gruppledare i riksdagen, Lars Lindblad, har i ett märkligt utspel förklarat att moderaterna är emot marknadshyror. Märkligt eftersom frågan om vi ska ha marknadshyror eller ett bruksvärdessystem var aktuell för 15 år sedan. I dag ser situationen helt annorlunda ut. Alla parter, politiker, hyregäströrelsen och fastighetsägarna är överens om att vi måste få ett system där tillgång och efterfrågan på bostäder matchar varandra, samtdigt som de boende har schyssta villkor och kan känna trygghet i sitt boende. Idag har man i praktiken fri hyressättning för nyproduktion, och genom att lägesfaktorn har fått allt större betydelse så har man också fått en bättre anpassning till den viktigaste faktorn på efterfrågesidan. Man kan säga att idag har man i stort sett marknadshyror i 97% av Sverige, undantaget är Stockholms innerstad där bristen på utrymme för nyproduktion parat med ett extremt stort efterfrågetryck skapar en situation som är svår att klara av i vilket system som helst.
Som det ser ut kommer också EU-kommissionen, någon gång före årsskiftet, att underkänna allmännyttans hyresledande roll, vilket rycker undan grunden för bruksvärdessystemet.
Det stora problemet på bostadsmarknaden idag är alltså inte frågan om hyressättningen, även om det givetvis finns utrymme för mer av marknadsanpassning, det är de höga kostnaderna för nyproduktion.
Den avgörande faktorn varför det är så dyrt att bygga i Sverige, jämfört med resten av Europa, är att vi lider av två marknadsimperfektioner som undanröjer konkurrensen. Dels har vi en oligopolsituation med fyra stora byggbolag som helt dominererar marknaden, och som undviker att konkurrera med varandra. Dels är dessa bolag vertikalt integrerade. Det betyder att det är samma bolag som äger marken, som utvecklar området, som bygger och som säljer bostadsrätterna eller villorna. Detta skapar lokala monopol som driver upp priserna för köparna, samtidigt som företagen kan göra enorma vinster. Ett annat resultat är att man bara bygger bostäder som man kan sälja till konsumenter, inte till fastighetsförvaltare i form av hyreslägenheter.
För att bryta detta tillstånd måste vi politiskt arbeta aktivt med att dels snabba upp planprocesser så att förändringar i tillgång och efterfrågan smidigare kan möta varandra, dels måste vi skapa en marknadsstruktur som befrämjar konkurrens och därmed effektivitet och lägre priser. Vi måste skapa mindre exploateringsobjekt så att andra än de fyra stora kan vara med och tävla, vi måste uppmuntra utländska byggbolag att ta sig in på marknaden och vi måste förhindra den vertikala integrationen genom att ställa krav i planprocessen. En annan sak vi kan göra är att se till att en viss andel, t.ex. en tredjedel, av alla lägenheter i tillräckligt stora exploateringsobjekt är hyresrätter, så att vi kan skapa en livskraftig privat hyresmarknad.
Givetvis finns det en hel rad andra åtgärder som borde genomföras för att skapa en sundare bostadsmarknad, t.ex. friare regler för andrahandsuthyrning och förändringar i beskattningen av bostadsobligationer, men det är ingenting som det finns plats att gå in på här och nu.
Se DN och SvD
Se även Peter Wolodarskis kommentar och PJ Anders Linder.